Tidpunkten för beskattning av avverkningsuppdrag har varit en öppen fråga även om Skatteverket har ansett att beskattningen ska ske vid avtalstidpunkten. Nu har HFD i mål nr. 4939-16 och 4939-16 klargjort att beskattning ska ske först efter inmätningen av virket. I mål nr. 6322-16 har HFD åter slagit fast att den svenska skattelagstiftningen inte helt har anpassats till de krav som medlemskapet i EG kräver. Den här gången gäller det utdelning på onoterade aktier, som ska beskattas med 25 procent oavsett om utdelningen härrör från Sverige eller ett annat EU-land. I mål nr. 134-17 m.fl. belyser domstolen den s.k. utredningsregeln för näringsbetingade andelar. Utöver de här refererade domarna har HFD tagit ställning i ett mål (överklagat förhandsbesked) som avser gåva av en familjestiftelse. Den bedöms ha marginellt intresse och behandlas inte här.
Avverkningsuppdrag beskattas först efter inmätning
HFD:s domar den 20 oktober 2017, mål nr. 4938-16 och 4939-16
A och B slöt under 2010 ett avtal med ett skogsbolag om rätt att avverka skog på deras fastighet. Avtalet var utformat som ett avverkningsuppdrag. I samband med att avtalet slöts uppbar de 5 500 000 kr som förskott. Avverkning och inmätning skedde först under 2012, varvid den slutliga ersättningen bestämdes till ett belopp som motsvarade den redan uppburna ersättningen. A och B redovisade den erhållna ersättningen som förskott för beskattningsåret 2010 men Skatteverket beslutade genom omprövning att beskatta ersättningen för beskattningsåret 2010. A och B överklagade och ansåg att ersättningen skulle tas upp för beskattningsåret 2012. Såväl länsrätten som kammarrätten avslog överklagandet. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) medgav prövningstillstånd.
Avgörande för beskattningstidpunkten är enligt domstolen god redovisningssed och ett yttrande från Bokföringsnämnden (BFN) inhämtades. BFN konstaterade att en inkomst ska intäktsredovisas när de väsentliga riskerna och förmånerna, som är förknippade med att äga virket, övergår från säljaren till köparen. Dessutom ska det vara möjligt att beräkna inkomsten på ett tillförlitligt sätt. Vanligtvis är det fallet när det efter avverkningen är möjligt att bestämma virkesvolymen och köpeskillingen, dvs. efter inmätningen. HFD gjorde samma bedömning som BFN och slog fast att beskattningen ska ske först när inmätning har gjorts under 2012.
Tidigare har Skatteverket haft uppfattningen att avverkningsuppdraget ska beskattas när avtal har slutits men med anledning av BFN:s yttrande har verket numera ändrat uppfattning och tillstyrkte i HFD yrkandet att beskattning skulle ske först under 2012.
Det ska noteras att rättsfallet gällde ett avverkningsuppdrag. Vi en rotpostförsäljning övergår risken på köparen redan vid avtalstidpunkten och ska därför beskattas redan då, oavsett när ersättningen utbetalas. Allt detta gäller förstås om inte köpare och säljare avtalat om betalplan, då beskattningen sker i takt med utbetalningarna enligt planen.
Utdelning på onoterade utländska aktier
HFD:s dom den 16 oktober 2017, mål nr. 6322-16
Utdelning som uppbärs av fysiska personer ska beskattas till fem sjättedelar, dvs. med en effektiv skatt på 25 % om bolagets aktier inte är marknadsnoterade. Detta gäller utan reservation om det utdelande bolaget är svenskt. Om utdelningen lämnats av ett utländskt bolag krävs enligt lagtexten att bolaget ska beskattas på ett sätt som är jämförlig med svensk bolagsbeskattning. Reglerna har tillkommit för att lindra den dubbelbeskattning som bolagsvinster träffas av.
A äger andelar i ett onoterat cypriotiskt bolag och tog emot cirka 3 200 000 kr i utdelning. Till beskattning tog han upp fem sjättedelar, dvs. cirka 2 700 000 kr. Bolagets resultat beskattas på Cypern med 10 % att jämföra med den svenska bolagsskatten som då var drygt 26 %. Som motivering angav A att kravet på jämförlig beskattning utgjorde hinder mot etableringsfriheten och den fria rörligheten för kapital enligt EUF-fördraget. Skatteverket medgav att kravet på jämförlig beskattning utgjorde hinder för de fria rörligheterna enligt EUF-fördraget men ansåg att A hade flyttat beskattningsunderlaget (i bolaget) till Cypern för att omvandlas till lågbeskattade inkomster utan att bolaget bedrev någon reell verksamhet där. Den skatteförmånen rättfärdigade, enligt verket, att hela utdelningen togs upp till beskattning. Förvaltningsrätten biföll A:s yrkande men kammarrätten beslutade att hela utdelningen skulle beskattas.
HFD instämde inledningsvis i kammarrättens bedömning att kravet på jämförlig bolagsbeskattning strider mot den fria rörligheten för kapital och undersökte därefter om det kunde finnas någon grund för att rättfärdiga detta. Med hänvisning till EU-domstolens praxis konstaterade domstolen att olika skatteregler för inhemska och utländska kapitalinkomster kan accepteras bara om skillnaden avser situationer som inte är objektivt jämförbara. EU-domstolen har uttalat att när en medlemsstat lindrar dubbelbeskattningen som lämnas av inhemska bolag till personer som har hemvist i den medlemsstaten måste utdelning som samma personer får från utländska företag beskattas på samma sätt. HFD konstaterade att såväl svenska bolag som det cypriotiska bolaget dubbelbeskattas. A anses därför befinna sig i en situation som är objektivt jämförbar med den som en skattskyldig med utdelning från ett svenskt bolag befinner sig i. Domstolen slog fast att kravet på jämförlig beskattning i 42 kap. 15 a § utgör en sådan inskränkning i den fria rörligheten för kapital enligt EU-fördraget som inte kan rättfärdigas och biföll A:s yrkande.
Det ska noteras att den aktuella bestämmelsen avser att lindra dubbelbeskattningen av företag och att det utländska bolaget i det här fallet faktiskt beskattas. Utgången hade förmodligen blivit den motsatta om det utländska bolaget överhuvudtaget inte beskattas. Till det ska läggas att EUF-fördraget förstås inte omfattar bolag utanför EG.
Näringsbetingade andelar enligt utredningsregeln
HFD:s domar den 6 oktober 2017, Mål nr. 134-17, 155-17 och 225-17 (överklagade förhandsbesked)
Bl.a. aktiebolag, ekonomiska föreningar och skattskyldiga stiftelser är skattebefriade för utdelning som uppbärs på näringsbetingade andelar. En andel är näringsbetingad om den är onoterade eller om ägarföretaget innehar andelar som motsvara minst 10 procent av röstetalet. Dessutom kan aktier vara näringsbetingade om andelsinnehavet enligt den s.k. utredningsregeln ”betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära”.
Efter en omstrukturering av sparbanksverksamheten i södra Sverige bildades Sparbanken Skåne AB. De tre sparbanksstiftelserna A, B och C äger vardera 26 procent av aktierna i Sparbanken Skåne AB och Swedbank äger resterande 22 procent. Stiftelserna äger vardera mindre än en procent av aktierna i Swedbank. Stiftelserna hävdade att aktierna i Swedbank utgjorde näringsbetingade andelar med följande motivering. Enligt aktieägaravtal mellan ägarna i Sparbanken Skåne AB nominerar varje stiftelse styrelseledamöter i bankens styrelse. Dessutom är en ledamot i varje stiftelses styrelse samtidigt ledamot i bankens styrelse. Mot den bakgrunden ansåg stiftelserna att de tillsammans har ett bestämmande inflytande över banken och att stiftelserna och banken därför ska anses stå under i huvudsak gemensamma ledning och att stiftelsernas andel i Swedbank är näringsbetingade.
HFD konstaterade att stiftelserna, till skillnad från Sparbanken Skåne AB, inte bedriver någon rörelse. För att andelarna i Swedbank ska anses näringsbetingade krävs att sparbanken är dotterföretag till respektive stiftelse eller att respektive stiftelse och sparbanken kan sägas stå under i huvudsak samma ledning. Eftersom vardera stiftelsen äger endast 26 procent av andelarna i sparbanken föreligger inget moder-dotterbolagsförhållande. Stiftelserna och bankbolaget står inte heller under i huvudsak gemensam ledning. Det saknar betydelse att de tre stiftelserna tillsammans har ett bestämmande inflytande över sparbanken. Aktierna i Swedbank är därför inte näringsbetingade.