De ändringar som redovisas är sådana som har beslutats av riksdagen. Den politiska utvecklingen i riksdagen kan emellertid medföra vissa ytterligare förändringar som kan komma att träda i kraft vid exempelvis halvårsskiftet 2019. Detta kan dock inte gälla skiktgränserna vid den statliga beskattningen, det förstärkta jobbskatteavdraget och höjningen av grundavdrag för pensionärer. De förändringar i övrigt som kan bli aktuella beroende på majoritetsförhållandena i riksdagen gäller bl.a. slopande av löneskatten för personer som fyllt 65 år, förändringar av 3:12-reglerna för att underlätta generationsskiften samt ett slopande av skattereduktionen för fackföreningsavgifter.
Höjd skiktgräns vid den statliga beskattningen
Beskattningsbara inkomster som överstiger den nedre skiktgränsen men inte den över skiktgränsen beskattas med 20 %. Till den del inkomsten överstiger den övre skiktgränsen är skatten 25 %. Den nedre skiktgränsen höjs från 455 300 kr till 490 700 kr och den övre höjs från 662 300 kr till 689 300 kr. Den nedre skiktgränsen motsvarar en brytpunkt, d.v.s. en månadslön på cirka 40 900 kr och den övre brytpunkten motsvarar en månadslön på cirka 57 400 kr per månad.
Sänkt skatt för pensionärer
Skattesänkningen åstadkommes genom en höjning av grundavdrag för personer som har fyllt 65 år vid ingången av beskattningsåret enligt följande:
Fastställd Förhöjt
förvärvsinkomst (kr) grundavdrag (kr)
– 51 600 = fastställd inkomst
51 700 – 209 500 51 700 upp till 86 200
209 600 – 1 577 700 86 100 ned till 23 800
1 577 800 - 23 700
Förstärkt jobbskatteavdrag
Ändringen innebär att det högsta jobbskatteavdraget höjs från cirka 2 250 kr per månad till cirka 2 515 kr vid en kommunalskatt på 32 % och en förvärvsinkomst som ligger mellan 375 800 kr och 629 600 kr. Även vid andra inkomstnivåer höjs jobbskatteavdraget men mer beskedligt. Vid exempelvis en förvärvsinkomst på 200 000 kr per år höjs jobbskatteavdraget från 111 kr till 123 kr per månad till vid en kommunalskatt på 32 %.
Skattereduktion för fackföreningsavgifter
Skattereduktion, som medges fr.o.m. 1 juli 2018, uppgår till 25 % av avgifter som har betalats under beskattningsåret. Bestämmelserna gäller för avgifter som har betalats fr.o.m. den 1 juli 2018.
Slopad skattefrihet för fri hälso- och sjukvård
Förmåner av fri hälso- och sjukvård slopades fr.o.m. den 1 juli 2018. Men fortfarande gäller skattefrihet för förmåner som erhålls vid insjuknande utomlands i samband med utlandstjänstgöring. Som en konsekvens av den slopade skattefriheten återinförs avdragsrätten för motsvarande kostnader hos arbetsgivaren.
Sänkt bolagsskatt
Skatten för juridiska personer sänks från 22 % till 21,4 % för beskattningsår som påbörjas under 2019 – 2020. För beskattningsår som påbörjas efter ingången av 2021 sänks skatten till 20,6 %.
Höjd schablonintäkt på periodiseringsfonder
Den hittillsvarande schablonintäkten har beräknats som 72 % av statslåneräntan vid utgången av november året för beskattningsåret x periodiseringsfonden. Fr.o.m. 2019 beräknas schablonintäkten med hela statslåneräntan.
Sänkt expansionsfondsskatt
Som en konsekvens av den sänkta bolagsskatten sänks även skatten på expansionsfond. Det sker emellertid först för beskattningsår som påbörjas efter ingången av 2021. För att undvika besvärliga övergångsbestämmelser sänks skatten i ett enda steg till 20,6 %.
Primäravdrag på hyreshus
Den minnesgode påminner sig kanske att primäravdrag medgivits även tidigare. Det återinförda avdraget medger en förhöjd avskrivning med 2 % per år av utgifterna för ny-, till- och ombyggnationer på hyreshus under sex år efter färdigställandet. Primäravdraget innebär ett tidigareläggande av värdeminskningsavdragen inom ramen för det totala avskrivningsunderlaget. Bestämmelserna om primäravdrag får beräknas på utgifter som nedlagts efter den 31 december 2016. Men det är inte fråga om retroaktiva avdrag eftersom avdrag medges först för beskattningsår som påbörjas den 1 januari 2019 och senare. Däremot anses sexårsperioden påbörjad vid färdigställandet mellan den 1 januari 2017 och den 31 december 2018. Om exempelvis byggnaden hade färdigställts den 1 januari 2018 medges primäravdrag fr.o.m. 2019 under fem år.
Begränsad avdragsrätt för negativa räntenetton i juridiska personer
Begränsningsreglerna ska ses mot bakgrunden av EU:s direktiv mot skatteundandragande (EU-rådets direktiv (EU) 2016/1164). Reglerna är utformade som en begränsning i avdragsrätten för negativa räntenetton. Med negativt räntenetto avses att utgiftsräntorna är större än inkomsträntorna. Begreppet ränta syftar i det här sammanhanget på ränta i ekonomisk mening men inkluderar även andra utgifter för krediter liksom andra utgifter som är jämförbara med räntor. Exempelvis är utgifter för att ta lån att betrakta som räntor. Vid finansiell leasing ska den del av leasingavgiften som avser ränta behandlas som räntekostnader vid tillämpning av reglerna. Även ränteutgifter som kan ingå i anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar och lager ska beaktas vid tillämpningen av begränsningsreglerna. Som en konsekvens av det ska sådana räntekostnader inte ingå i av- och nedskrivningsunderlaget.
Huvudregel
Enligt huvudregeln begränsas avdragsrätten för negativt räntenetto till 30 % av avdragsunderlaget. Det motsvarar resultatet före avdragsbegränsningen och före räntor, skatter och av- och nedskrivningar samt eventuella förändringar av periodiseringsfonden. Vanligtvis används den engelska termen EBITDA (Earnings Before Interest and Tax, Depreciation and Amortization). Något förenklat utgörs alltså avdragsunderlaget av rörelsens resultat.
Exempel
Bolaget redovisar ett rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar på 450. Bokförda kostnader som inte är avdragsgilla uppgår till 20. Värdeminskningsavdragen uppgår till 50, ränteintäkter till 15, räntekostnader till 160.
Avdragsunderlaget blir (450 + 20 =) 470 och avdragsutrymmet för negativt räntenetto 30 % x 470 = 141. Av det totala negativa räntenettot på (15 – 160 =) 145 kan endast 141 utnyttjas.
Det kvarstående negativa räntenettot på 4 får utnyttjas under de närmast sex beskattningsåren. Alternativt får negativa räntenetton utnyttjas av ett annat bolag om det finns rätt till koncernbidrag mellan bolagen.
Alternativregel
Som framgått ovan kan huvudregeln medföra en relativt omfattande utredning. För att minska den administrativa bördan hos såväl mindre företag som hos Skatteverket finns en förenklingsregel. Den innebär att ett företag får göra avdrag med ett negativt räntenetto på högst fem miljoner kronor. Om förenklingsregeln används får kvarstående negativt räntenetto inte utnyttjas senare år och det får inte heller överföras till ett annat företag. Om något företag i en intressegemenskap, exempelvis i en koncern, använder förenklingsregeln får de sammanlagad avdrag för negativt räntenetto inom intressegemenskapen inte överstiga fem miljoner kronor.