Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har inte publicerat ett enda avgörande som rör inkomstbeskattningen under januari 2019. Det ger utrymme för en redovisning av de senaste två månadernas förhandsbesked inom inkomstbeskattningen. Det första förhandsbeskedet (Dnr. 31-18/D) handlar om beloppsgränsen för ”mindre värde”. I Dnr. 29-18/D behandlas fri måltid tillsammans med gymnasieelever. Därefter återkommer en gammal käpphäst, nämligen frågan om behandlingen av gåva av aktier till en anställd (Dnr. 64-18/D). Frågan om den skatterättsliga behandlingen av differentierad utdelning får ytterligare belysning i Dnr. 92-17/D liksom klassificeringen av s.k. DISC-bolag i Delaware i Dnr. 35-18/D. Som framgår av artikeln har flertalet förhandsbesked överklagats. Fortsättning följer således i HFD.
Friskvårdsbidrag på 6 500 kr – mindre värde?
Skatterättsnämndens förhandsbesked 2018-11-20, Dnr. 31-18/D
För att ett friskvårdsbidrag ska vara skattefritt krävs tre förutsättningar: det ska röra sig om enklare slag av motion och friskvård, bidraget ska rikta sig till hela personalen och bidraget ska vara av mindre värde. I HFD 2018 ref. 2 ansåg domstolen att 4 000 kr är av mindre värde och Skatteverket meddelade efter domen att 5 000 kr kan vara av mindre värde.
Frågan här gällde om en friskvårdsförmån på sammanlagt 6 500 kr kunde anses vara av mindre värde. Det tyckte Skatterättsnämnden men Skatteverket har överklagat, varför det återstå att se hur tänjbar beloppsgränsen är.
Lärarlunch – skattefri eller?
Skatterättsnämndens förhandsbesked 2018-12-07, Dnr. 29-18/D
Förmån av fria måltider är skattepliktig men om det föreligger synnerliga skäl kan förmånsvärdet justeras till 0. Förmån av fri måltid för lärare vid grundskola, förskola och daghem justeras av hävd till 0 kr om lärarna har tillsynsskyldighet eller motsvarande ansvar för barnen under skolmåltiden.
A är lärare vid en gymnasieskola. Rektor hade beslutat att lärare var skyldiga att äta tillsammans med eleverna enligt ett visst schema. Syftet var att skapa en lugnare miljö och förebygga oordning, trakasserier och kränkningar. Måltiden ingår i arbetstiden och är kostnadsfri för lärarna. A ville få besked om huruvida måltiden skulle beskattas.
Skatterättsnämnden ansåg att en justering av förmånsvärdet ställer stora krav på tjänsteutövning under måltiden. Även om A:s närvaro antas ha en lugnande inverkan på måltidsmiljön innebär inte det att måltiden väsentlig förlorar sitt värde av rekreation och vila. Det föreligger således inte synnerliga skäl för att justera förmånsvärdet till 0 kr.
A har överklagat förhandsbeskedet.
Aktiegåva till anställd – inkomst av tjänst eller skattefri gåva?
Skatterättsnämndens förhandsbesked 2018-12-14, Dnr. 64-18/D
En gåva från arbetsgivaren till en anställd är av naturliga skäl normalt skattepliktig eftersom gåvan vanligtvis utgör ersättning för den anställdes motprestation. Detta gäller också vid gåva av aktier. Men om gåvan inte kan anses utgöra ersättning för den anställdes arbete ska den inte beskattas. Exempelvis talar mycket för skattefri gåva om det är fråga om generationsskifte eller om värdet på gåvan är så högt att det rimligen inte kan utgöra ersättning för arbetet. Om syftet är att kompensera för låg lön eller gåvan lämnas för att knyta den anställde närmare till företaget talar mycket för att aktieöverlåtelsen är inkomstskattepliktig.
B, som är 67 år och utan barn, äger samtliga aktier i X AB. Bolaget har sex anställda och har ett substansvärde på cirka 3 miljoner kronor. Inför en planerad pensionering och efter att förgäves ha försökt hitta köpare till bolaget överväger B att skänka samtliga aktier i bolaget till A. Denne, som har marknadsmässig lön, är anställd i bolaget och B anser att A har stora kunskaper inom verksamheten och är den som har störst möjlighet att driva företaget vidare. A vill få besked om huruvida gåvan ska inkomstbeskattas.
Skatterättsnämnden anförde att värdet av aktierna i och för sig inte är så stort att det utesluter beskattning. Men det förhållandet att A dels hade varit anställd under en relativt kort tid och dels haft marknadsmässig lön talade för att gåvan inte skulle ses som ersättning för redan utfört arbete. Mot den bakgrunden och med tanke på B:s syfte med gåvan, som närmast kan betraktas som ett generationsskifte, ansåg Skatterättsnämnden att gåvan i allt väsentligt har sin grund i annat än att belöna A för utfört arbete.
Förhandsbeskedet har inte överklagats.
Differentierad utdelning – kapital- eller tjänstebeskattning?
Skatterättsnämndens förhandsbesked 2019-01-04, Dnr. 92-17/D
I förhandsbeskedet behandlades dels frågan om när aktier med inskränkningar i förfoganderätten ska anses anskaffade, dels frågan om huruvida utdelning utgör ersättning för en arbetsprestation.
Inskränkning i förfoganderätten och förvärvstidpunkt
Förfoganderättsinskränkningen innebär bl.a. att anställda som förvärvat aktierna, med vissa undantag, inte förfogar över dem under en inledande sjuårsperiod och bolaget som emitterat aktierna har under en fyraårsperiod rätt att återköpa en viss del av aktierna till ett pris under marknadsvärdet om den anställde slutar sin anställning. Skatterättsnämnden slog fast att det av praxis (RÅ 2009 ref. 86 och RÅ 2009 not. 206) följer att förfoganderättsinskränkningar normalt inte påverkar förvärvstidpunkten och fann ingen anledning att göra en annan bedömning här.
Differentierad utdelning
Svårigheten i frågan om huruvida utdelning ska lönebeskattas eller beskattas i kapital beror på att utdelningen är differentierad. Bolaget, X AB, emitterade dels stamaktier, dels preferensaktier i serier A – D. Stamaktierna representerar 10 röster och preferensaktierna en röst. Stamaktierna ägs av Y AB. Verksamheten i X AB är uppdelad i verksamhetsgrenar. Arbetet i varje gren utförs av en grupp, som innehåller åtminstone två medlemmar. Varje enskild serie av preferensaktierna riktas mot en verksamhetsgren och gruppmedlemmarna i en viss verksamhetsgren kan bara förvärva aktier i den serie som riktas mot verksamhetsgrenen. En betydande del av preferensaktierna skulle därutöver ägas av Y AB.
Preferensaktierna är berättigade till en utdelning motsvarande minst 6 % av det utdelningsbara resultatet i varje verksamhetsgren. Det utdelningsbara resultatet beräknas, något förenklat, med hänsyn till resultatet i den aktuella verksamhetsgrenen. Utdelningen på preferensaktierna kommer därigenom att variera mellan aktieserierna, beroende på resultatet i respektive verksamhetsgren. Däremot är utdelningen på varje aktie inom en serie lika stor. Förhandsbeskedet innehåller ytterligare förutsättningar som inte redovisas här men som i korthet innebär en fortsatt differentiering av utdelningen mellan olika aktieserier.
A, som innehar preferensaktier i serie A önskade besked om huruvida differentieringen av utdelningen ska medföra beskattning i tjänst.
Skatterättsnämnden refererade först till RÅ 2000 ref. 56, där domstolen slog fast att utdelning som beslutats på bolagsstämman normalt ska behandlas som utdelning. Men avvikelse kan göras i säregna fall. Ett sådant fall föreligger om aktier av samma slag skulle ge olika utdelning beroende på vem som äger aktierna och det finns en direkt koppling mellan lönsamheten i aktieägarens verksamhetsgren och utdelningen på dennes aktier. I HFD 2018 ref. 29 upprepades att det kan bli fråga om tjänstebeskattning om aktier av samma slag ger olika utdelning beroende på vem som äger aktierna och det finns en direkt koppling mellan lönsamheten i aktieägarens verksamhetsgren och utdelning. Nämnden ansåg att båda de kraven måste vara uppfyllda för att hela eller en del av utdelningen ska kunna hänföras till tjänst. Utdelningen på A:s aktier är kopplad till lönsamheten i den verksamhetsgren där han är verksam. Men eftersom utdelningen är lika stor på samtliga aktier i serie A finns det inte en direkt och individuell koppling mellan A:s prestation och utdelningens storlek. Utdelningen ska därför beskattas i kapital.
Skatterättsnämnden ansåg att skatteflyktslagen inte är tillämplig på förfarandet.
Inte helt oväntat har Skatteverket överklagat förhandsbeskedet.
Aktier i Delawarebolag – näringsbetingade?
Skatterättsnämndens förhandsbesked 2019-01-14, Dnr. 35-18/D
Bolagsbildning i den amerikanska delstaten Delaware är attraktivt, dels på grund av de väldigt flexibla reglerna för bolagsbildning och administration, dels, och kanske framför allt, på grund av att ingen delstatlig bolagsskatt tas ut för verksamhet som bedrivs utanför staten Delaware. I USA:s federala lagstiftning finns s.k. DISC-regler (Domestic International Sales Corporation). Reglerna syftar till att stimulera amerikansk export. Bolag som uppfyller kraven slipper att betala federal bolagsskatt. Ett Delawarebolag kan alltså vara helt befriat från bolagsskatt.
Det svenska X AB ägde samtliga aktier i Y, som är ett DISC-bolag i Delaware. Eftersom utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar inte beskattas ville X veta om aktierna i Y är näringsbetingade.
Med hänvisning till praxis (RÅ 2009 ref. 100 och HFD 2017 ref. 29) konstaterade Skatterättsnämnden att syftet med skattefriheten på näringsbetingade aktier är att undanröja beskattning inom bolagssfären i flera led. I det aktuella fallet sker ingen beskattning i det första ledet av bolagsbeskattning. Nämnden ansåg att den omständigheten räcker för att förklara att aktierna i Y inte är näringsbetingade.