I artikeln redovisas två av regeringens ”återställarförslag”. I den ena propositionen föreslås att gränsen för RUT-avdrag återställs till 50 000 kr och i det andra föreslås att skattereduktion för gåvor återinförs. Dessutom refereras två domar (överklagade förhandsbesked) från Högsta förvaltningsdomstolen (HDF). Reglerna om räkenskapsenlig avskrivning har nästan 65 år på nacken och det kan därför tyckas att alla frågetecken kring tillämpningen av reglerna skulle vara uträtade. Att så inte är fallet framgår av mål nr 2687-18. Mål nr 3746-18 handlar om avdragsbegränsningar för gamla underskott, det s.k. spärrbeloppet. Även det målet visar att det efter många års tillämpning av bestämmelserna fortfarande finns oklarheter i tillämpningen.
RUT-avdrag – höjd gräns
Prop. 2018/19:89 Höjt tak för rutavdrag
Den sammanlagda skattereduktionen för RUT- och ROT-arbeten är 50 000 kr. Med början den 1 januari 2016 sänktes maximalbeloppet för RUT-arbeten till 25 000 kr för personer som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Enligt den s.k. januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna ska taket för rutavdraget tredubblas. Som ett första steg föreslår nu regeringen att den sänkning som infördes fr.o.m. 2016 återställs. Skattereduktionen för RUT-arbeten föreslås höjas till 50 000 kr fr.o.m. 1 juli 2019.
Skattereduktion för gåvor
Prop. 2018/19:92 Återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet
Under 2011 infördes regler för skattereduktion för vissa gåvor från fysiska personer till ideell verksamhet. Reglerna kom att gälla fr.o.m. 2012 till 2016, då riksdagen beslöt att slopa skattereduktionen för gåvor. En riksdagsmajoritet beslutade i samband med budgetbehandlingen i december 2018 att tillkännage att regeringen skulle återkomma med ett förslag om att återinföra skattereduktionen för gåvor. Reglerna ska tillämpas på gåvor som lämnad efter utgången av juni 2019.
För att kvalificera för skattereduktion måste gåvorna uppgå till minst 200 kr vid ett och samma tillfälle och mottagare och med minst 2 000 kr under året. Även gåvor som lämnas av arbetsgivare och som utgör skattepliktig förmån får beaktas. Skattereduktionen uppgår till 25 % av gåvovärdet men får inte överstiga 1 500 kr. Maximalt kan alltså skattereduktion medges för ett gåvovärde på högst 6 000 kr.
Gåvomottagaren kan vara stiftelser, ideella föreningar och trossamfund samt utländska motsvarigheter. Gåvorna ska avse främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Verksamheten ska bedrivas av en godkänd gåvomottagare. Det är Skatteverket som godkänner gåvomottagaren. Till skillnad från de tidigare reglerna behöver gåvomottagaren inte betala någon avgift för att bli bedömd och godkänd av Skatteverket.
För godkännande krävs bl.a. att stiftelsen, den ideella föreningen eller trossamfundet kan vara begränsat skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. 3 § inkomstskattelagen. Det krävs dessutom att gåvomottagarens ändamål är att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Ytterligare regler syftar till att säkerställa att gåvorna används på det angivna sättet genom att det kan kontrolleras via räkenskaperna. Det krävs också att gåvomottagaren har minst en auktoriserade eller godkänd revisor.
Räkenskapsenlig avskrivning efter en fusion
HFD:s dom den 20 april 2019, Mål nr 2687-18, ändrat förhandsbesked.
Sveaskog Förvaltnings AB (Sveaskog) avsåg att fusionera ett av sina dotterbolag genom en skattemässigt kvalificerad fusion. Sveaskog tillämpade räkenskapsenligt avskrivning medan dotterbolaget inte uppfyllde kravet för räkenskapsenligt avskrivning och tillämpade därför restvärdemetoden. Det bokförda värdet hos dotterbolaget var lägre än det skattemässiga värdet. Efter fusionen ska Sveaskog ta upp de inventarier som övertas genom fusionen till samma värde som de hade i dotterbolagets bokföring, dvs. lägre än det skattemässiga värdet. Sveaskog ville veta om bolaget skulle få tillämpa räkenskapsenlig avskrivning under fusionsåret samt hur skillnaden mellan det skattemässiga och det bokföringsmässiga värdet skulle behandlas.
Skatterättsnämnden ansåg att Sveaskog inte skulle få tillämpa räkenskapsenlig avskrivning under fusionsåret.
HFD noterade inledningsvis att rätten till räkenskapsenlig avskrivning kräver att de skattemässiga avskrivningarna motsvarar de som gjorts i årsbokslutet eller i årsredovisningen. Om de bokföringsmässiga avskrivningarna gjorts med högre belopp än de skattemässiga, dvs. om det bokförda värdet är lägre än det skattemässiga, ska enligt reglerna för räkenskapsenlig avskrivning, det bokförda värdet vid årets utgång ligga till grund för beräkningen av avskrivningsunderlaget efterföljande år. Skillnaden mellan det skattemässiga och det bokföringsmässiga värdet ska därefter dras av genom avskrivning med 20 % per år fr.o.m. det år då den bokföringsmässiga avskrivningen gjordes med ett för högt belopp. Motsvarande regler gäller vid en övergång från restvärdemetoden till räkenskapsenlig avskrivning i det fall det bokföringsmässiga värdet understiger det skattemässiga. Domstolen konstaterade att det därför skulle ha varit möjligt för dotterbolaget att övergå till räkenskapsenligt avskrivning under det år fusionen ska genomföras. Enligt reglerna för kvalificerade fusioner ska det övertagande företaget inträda i det överlåtande företagets skattemässiga situation.
Mot den bakgrunden ändrade domstolen förhandsbeskedet genom att slå fast att Sveaskog inte förlorar rätten till räkenskapsenlig avskrivning enbart på grund av att dotterbolaget inte hade den rätten före fusionen. En förutsättning är att Sveaskog gör avdrag med 20 % av skillnaden mellan bokfört och skattemässigt värde under fusionsåret och de fyra närmast följande åren.
Spärrbelopp och ovillkorliga aktieägartillskott
HFD:s dom den 25 april 2019, Mål nr 3746-18, fastställt förhandsbesked
Om det bestämmande inflytande i ett aktiebolag med gamla underskott ändras, begränsas rätten till avdrag för de gamla underskotten till 200 % av utgiften för att erhålla de bestämmande inflytandet (spärrbeloppet). Bl.a. föreligger ett bestämmande inflytande om nya ägare förvärvar mer än 50 % av aktierna. I rättsfallet ägdes AB Holding av till lika delar av AB X och AB Z. I AB Holding fanns gamla underskott. AB X har förvärvat sina 50 % av aktierna successivt och därutöver lämnat ovillkorliga aktieägartillskott till AB Holding. Frågan gällde om de ovillkorliga aktieägartillskotten skulle få medräknas vid beräkningen av spärrbeloppet.
Domstolen konstaterade att AB X inte hade förvärvat några aktier i AB Holding genom sina aktieägartillskott. De utgör därför inte en sådan utgift som får beaktas vid beräkningen av spärrbeloppet.