Endast två domar inom inkomstbeskattningen har avgjorts under april. Den första rör risken med att använda en utländsk trust för att skydda sig mot beskattning om inte tillgångarna och avkastningen är tillräckligt avskild från stiftare som samtidigt är förmånstagare. Den andra domen illustrerar det högt ställda kravet på ”synnerliga skäl” för att dispens ska beviljas för utbetalning i förtid av pensionssparande.
Jersey-trust inte tillräckligt skydd mot beskattning
Högsta förvaltningsdomstolens dom den 27 februari 2018, Mål nr 2771-17, ändrat förhandsbesked
X är finsk medborgare, bosatt i Storbritannien men avser att flytta till Sverige under 2018. Under 2009 överförde han aktier i ett svenskt bolag till en trust som hade bildats i Jersey. Bolaget skulle lämna utdelning såväl under den tid X var bosatt i Storbritannien som efter att han bosatt sig i Sverige. Han ville veta dels om kupongskatt skulle erläggas på utdelning från bolaget under den tid han fortfarande var bosatt i Storbritannien, dels om han skulle vara skattskyldig för utdelningen efter inflyttningen till Sverige
Företeelsen trust är vanlig i länder med anglosaxisk rättstradition. Den kan i flera avseende jämföras med en svensk stiftelse med bl.a. den viktiga skillnaden att den inte är en juridisk person. Trusten bildas genom att stiftaren (the settlor) avskiljer egendom till en trusten genom en trusturkund (trust deed) och utser en förvaltare (trustee) som ska handha egendomen och avkastningen till förmån för en eller flera förmånstagare. Stiftaren kan också utse en beskyddare (protector), som kontrollerar förvaltaren. Formellt anses förvaltaren vara ägare till egendom så länge trustförordnandet består. Genom avskiljandet till en trust är egendomen sakrättsligt skyddad och får inte tas i anspråk av vare sig stiftarens, förvaltarens eller förmånstagarens borgenärer.
Aktieutdelningar ska beskattas hos den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras. Om utdelningen betalas till en person som är begränsat skattskyldig på grund av utlandsboende ska istället kupongskatt tas. Kupongskatten ska beskattas hos den som är utdelningsberättigad.
X är både stiftare av trusten och förmånstagare. Han har lämnat instruktioner med särskilda önskemål till förvaltaren och kan därigenom få ut både tillgångar och avkastning från trusten genom förvaltarens beslut.
Såväl Skatterättsnämnden som HFD ansåg att X inte kunde anses ha skilt sig från egendomen eftersom han kunde få ut såväl egendom som avkastning om han så önskade genom arrangemanget med särskilda önskemål. Eftersom han har rätt till avkastningen ska han beskattas för utdelningen när han blir obegränsat skattskyldig i Sverige. När det gäller den tid då han är bosatt i Storbritannien ansåg Skatteverket att kupongskatt inte kunde tas ut eftersom X inte kunde anses vara legal ägare till aktierna. Det blev också resultatet i förhandsbeskedet. HFD ändrade förhandsbeskedet och ansåg att X skulle anses vara den verkliga ägaren till aktierna och därmed också vara berättigad att lyfta utdelningen för egen del. Han ska därför beskattas enligt kupongskattelagen så länge han inte är obegränsat skattskyldig i Sverige.
Utbetalning efter misstagsinsättning på individuellt pensionssparkonto (IPS)
Högsta förvaltningsdomstolens dom den 3 april 2018, Mål nr 455-17
Insättningar som gjorts på IPS-konto får inte betalas ut förrän spararen har fyllt 55 år och måste fördelas på minst fem år. Utbetalningarna inkomstbeskattas. Skatteverket kan medge dispens för utbetalning i förtid om kontohavaren är på obestånd om utbetalningen kan bidra till en varaktig lösning på problemen. Utbetalning kan också medges i andra fall där det föreligger synnerliga skäl.
Y hade lånat 300 000 kr för ett bostadsköp och skulle sätta in dem via sin internetbank på ett investeringssparkonto (ISP-konto) i avvaktan på bostadsköpet. Av misstag satte han in 299 000 kr på ett IPS-konto. Skatteverket medgav inte dispens och kammarrätten avslog Y:s överklagan med hänvisning till att det långsiktiga syftet med sparandet och den restriktivitet som föreskrivs för dispens förutsätter att den enskilde informerar sig om villkoren för sparande på IPS. HFD ansåg däremot att synnerliga skäl kunde föreligga i de fall där en inlåsning framstår som stötande men menade att enbart det faktum att insättningen gjorts av misstag i sig inte utgör synnerliga skäl. Å andra sidan, konstaterade domstolen att pengarna hade varit avsedda för ett bostadsköp och insättningen hade gjorts med upplånat kapital för vilket Y betalar ränta. Därmed föreligger, enligt domstolen, synnerliga skäl för dispens och biföll överklagandet.