I budgetpropositionen finns endast ett fåtal färdiga förslag till lagstiftning beträffande inkomstbeskattningen. Men regeringen aviserar en rad kommande förslag till ändringar i skattelagstiftningen. Propositioner om de ändringarna förväntas under hösten 2019 och första halvåret 2020. Av naturliga skäl behandlas bara de färdiga lagförslagen någorlunda utförligt medan de kommande förslagen redovisas kortfattat.
Färdigberedda förslag i budgetpropositionen
Värnskatten slopas fr.o.m. 2020
I samband med 1990 års skattereform beslutades att den statliga inkomstskatten skulle uppgå till 20 % till den del inkomsten översteg en viss skiktgräns men redan 1995, i samband med att de statliga finanserna krisade, beslutade riksdagen att införa en extra ”värnskatt” på 5 %. Enligt den nuvarande ordningen tas den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster ut med 20 % till den del den beskattningsbara inkomsten överstiger 490 700 kr (den nedre skiktgränsen) och med ytterligare 5 % på den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 689 300 kr (den övre skiktgränsen). Beloppen avser beskattningsåret 2019 och motsvarar årsinkomster på 504 400 kr respektive 703 000 kr före grundavdrag.
I budgetpropositionen föreslås att ”värnskatten” slopas. Det innebär att den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster blir 20 % till den del den överstiger skiktgränsen.
I propositionen redovisas effekterna på individnivå enligt följande (kr):
Fastställd Skattesänkning
förvärvsinkomst
750 000 1 610
800 000 4 110
900 000 9 110
1 000 000 14 110
1 500 000 39 110
Ytterligare sänkt skatt på pensioner
Införandet av skattereduktion på arbetsinkomster (jobbskatteavdraget) medförde att pensionsinkomster kom att beskattas hårdare än arbetsinkomster. I syfte att eliminera den skillnaden har sedan 2009 personer som har fyllt 65 år vid årets ingång ett förhöjt grundavdrag. Det har därefter successivt höjts men fortfarande beskattas de flesta med pensionsinkomster hårdare än motsvarande arbetsinkomster.
I budgetpropositionen föreslås därför ytterligare förhöjning av grundavdraget för pensionsinkomster på mellan cirka 210 000 kr och 1 400 000 kr per år. För inkomster under och över det intervallet motsvarar redan beskattningen den som gäller för arbetsinkomster.
Effekterna på individnivå enligt propositionen (i kr):
Fastställd förvärvsinkomst Skattesänkning
200 000 0
225 000 934
250 000 2 575
300 000 4 024
400 000 6 695
500 000 9 110
600 000 6 628
700 000 7 672
1 000 000 4 384
1 300 000 1 096
1 700 000 0
Elektronisk betalning för rut- och rotarbeten
När kunden har betalat sin del av arbetskostnaderna för rot- eller rutarbeten begär utföraren utbetalning från Skatteverket för den del av arbetskostnaden som motsvarar rot- eller rutavdraget (skattereduktionen). Det finns inga regler om i vilken form kunden ska betala för arbetet. Exempelvis är det inget som hindrar att betalningen sker kontant.
Utredningen om organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden konstaterade att det vid kontantbetalning är svårt att kontrollera om underlaget för utbetalningen av rot- eller rutavdraget återspeglar de verkliga förhållandena med åtföljande risk för felaktiga utbetalningar. Utredningen rekommenderade därför att betalningstransaktionen dokumenteras via en oberoende part för att förbättra kontrollmöjligheterna.
I propositionen delar regeringen utredningens uppfattning och föreslår därför att kundens betalning till utföraren ska göras elektroniskt. Som elektroniska betalningar betraktas bl.a. de gängse, icke kontanta, betalningsformerna kontokort, inbetalningskort, betalning via BankID och Swish. Däremot godtas inte betalning med check och inte heller användning av kryptovalutor.
Det nya kravet ska gälla för utbetalningar som begärs den 1 januari 2020 och senare.
Aviserade förslag i budgetpropositionen
Uppskovstaket för uppskov vid bostadsförsäljningar höjs
Beskattningen av kapitalvinst vid försäljning av privatbostäder kan uppskjutas under förutsättning att en rad villkor är uppfyllda. Uppskovet kan maximalt medges med 1 450 000 kr men taket är tillfälligt slopat under perioden 21 juni 2016 – 30 juni 2020. I hopp om att förbättra rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden kommer regeringen att föreslå att taket, när det återinförs den 1 juli 2020, höjs till 3 000 000 kr.
Skattereduktion för boende i vissa kommuner i stödområde A och B
Som en del av den gröna skatteväxlingen kommer regeringen att föreslå en skattereduktion på 1 650 kr per år och personer som är bosatta inom vissa delar av glesbygden. Närmare precisering återkommer regeringen med. Reglerna om skattereduktionen ska träda ikraft någon gång under 2020.
Sänkta arbetsgivaravgifter för vissa personer utanför arbetsmarknaden
Under våren avser regeringen att föreslå en sänkning av arbetsgivaravgifterna, ett ingångsavdrag, som ska gälla personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. I likhet med tidigare liknande åtgärder innebär sänkningen att endast pensionsavgiften på drygt 10 % ska betalas på löner till sådana personer till den del månadsersättningen inte överstiger 23 500 kr och under högst 24 månader. Förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2020 och avse löner som betalas ut fr.o.m. den tidpunkten.
Inhyrd utländsk arbetskraft ska beskattas i Sverige
Enligt den s.k. 183-dagarsregeln kan en utländsk arbetstagare arbeta i Sverige under högst 183 dagar under ett år utan att beskattas här. För skattebefrielse krävs att personen är anställd av en utländsk arbetsgivare och att lönen inte belastar ett fast driftställe i Sverige. Bestämmelsen utformning medger att den omfattar inhyrd personal från utländska bemanningsföretag. Detta har, enligt regeringen, medfört en orättvis konkurrenssituation mellan anställda i en svenska verksamhet jämfört med personal som är anställd av ett utländskt företag och uthyrd till den svenska verksamheten.
För att öka likformigheten mellan de två personalkategorierna föreslår regeringen i en lagrådsremiss att 183-dagarsregeln inte ska omfatta uthyrning av arbetskraft. Uthyrning av arbetskraft definieras i lagtexten: Med det begreppet avses att en fysisk person hyrs ut eller ställs till förfogande av en (utländsk) arbetsgivare för att utföra arbete i en uppdragsgivares verksamhet i Sverige och arbetet utförs som en integrerad del av uppdragsgivarens verksamhet under dennes kontroll och ledning.
De nya bestämmelserna ska, enligt budgetpropositionen, träda i kraft den 1 januari 2021.